Swedish Painter, 1862-1915  Related Paintings of Eugene Jansson :. | fran torekov | flickportratt | sommarafton pastell | gripsholms slott | blasippor |
Related Artists:
BELLEGAMBE, Jean
Flemish painter (c. 1480 - c. 1535) South Netherlandish painter and designer. His father, George Bellegambe, a cabinetmaker and musician, was a prominent citizen of Douai. Jean is first mentioned in a document of 1504, when he is referred to as a master painter, a burgher and married. His teacher is unknown, but his work bears some imprint of the art of Jan Provoost, who inherited Simon Marmion's studio. However, Bellegambe might equally have been apprenticed in Bruges or Brussels (possibly in the atelier of the Master of the Legend of St Mary Magdalen, for example), or even in Antwerp. The calm and serenity of Bellegambe's compositions, his treatment of landscape, his lightness of technique, his pursuit of clear, soft colours and delicate harmonies all indicate links with the work of Gerard David and Quinten Metsys. In the 17th century Bellegambe was known as 'the Master of Colours'.
Konstantin Alexeievich Korovin
1861-1939
ulrika eleonora
Ulrika Eleonora d.y., född 23 januari 1688, död 24 november 1741, var regerande drottning av Sverige 1719-1720, dotter till Karl XI och Ulrika Eleonora av Danmark, syster till Karl XII samt kusin till August den starke, Fredrik IV av Danmark och Fredrik IV av Holstein-Gottorp. Hon gifte sig 24 mars 1715 med Fredrik av Hessen, den blivande Fredrik I, men förblev barnlös. Ulrika Eleonora föddes den 23 januari 1688 på Stockholms slott som dotter till kung Karl XI och Ulrika Eleonora d.ä. Under barndomen förbisågs hon av alla för sin äldre, livligare och mera begåvade syster Hedvig Sofia. Så snart hon blivit giftasvuxen fick hon många friare, bland andra blivande Georg II av Storbritannien och arvprins Fredrik av Hessen-Kassel. Redan 1710 begärde denne hennes hand, men deras trolovning tillkännagavs inte förrän den 23 januari 1714. Bilägret firades den 24 mars 1715. Under Karl XII:s vistelse utomlands var hon, efter Hedvig Sofias död (1708), den enda myndiga medlemmen av kungahuset inom riket om man borträknar hennes åldriga farmor (Hedvig Eleonora). I slutet av 1712 eller början av 1713 hade Karl XII tankar om att göra sin syster Ulrika Eleonora till regent, men fullföljde inte denna plan. Det kungliga rådet däremot övertalade henne att bevista dess sammanträden för att i henne erhålla ett stöd. Första gången hon infann sig i rådet, 2 november 1713, beslöts också om sammankallande av en riksdag. Det s.k. rörelsepartiet vid denna riksdag ville att prinsessan i kungens frånvaro skulle göras till riksföreståndarinna "såsom närmaste arvinge till kronan och regementet". Detta förslag motarbetades av Arvid Horn och rådet, som fruktade att svårigheterna för en ändring av regeringssättet därigenom skulle ökas. Prinsessan visade emellertid ständerna stort intresse för landets angelägenheter. I sina brev till kungen uppmanade hon honom att återvända hem och varnade honom för möjliga följder av hans frånvaro. Med hans samtycke undertecknade hon under den följande tiden alla rådets skrivelser, utom dem som var ställda till honom, för i sin egenskap av vice regent var hon ett med kungen enligt dennes uppfattning. Mera sällan deltog hon i rådets förhandlingar.